Kondomer
En kondom eller kådis är ett preventivmedel som mannen trär på penis vid samlag för att förhindra spridning av könssjukdomar eller för att förhindra graviditet. Kondomen är ett fodral, vanligen gjort av latex. Vid mannens ejakulation töms sperman i en behållare i toppen på kondomen, och hindras därmed från att nå vaginan vid vaginalt samlag, varvid möjligheterna till graviditet förhindras.
Kondomer används också som skydd mot könssjukdomar vid fellatio, samt mot andra sjukdomar som smittar via slemhinnor (till exempel Hepatit B och C). Vid oralsex kan även en så kallad slicklapp användas.
Kondomer finns även i plast (polyuretan), gjorda för latexallergiker. En annan fördel är att plastkondomer kan göras tunnare och leder värme bättre vilket ger en ökad känsla. En nackdel är att de är dyrare samt att de inte tål lika mycket friktion som tjockare kondomer vilket gör att de spricker lättare.
Andra utföranden är knottriga, ribbade, spiralformade och smaksatta kondomer (som används vid oralsex). Det finns även kondomer som är extra tjocka (upp till 0,1 mm jämfört med 0,06 mm) som är lämpliga vid exempelvis analsex.
Kondomer finns också för kvinnor. Dessa kallas femidom, och är en tunn gummicylinder som förs in i slidan innan samlaget.
Säkerhet med kondomer
Kondom är ett bra skydd mot graviditet och är det enda preventivmedlet som även skyddar mot könssjukdomar, men dock bara till 85 % vid typiskt användande. Vid idealiskt användande har kondomen ett beräknat Pearl-index på 2 % räknat som antalet oönskade gravideteter på 100 kvinnor som använder metoden under ett år.
Kondomers skydd mot olika sexuellt överförda infektioner och virus varierar. Enligt en metaanalysartikel från Cochrane Collaboration så reducerar kondomanvändningen risken att drabbas av HIV med 80 % jämfört hos heterosexuella jämfört med inget skydd.
Enligt en annan metaanalys från Cochrane så har kondomer som inte är tillverkade av latex större risk att gå sönder men har ungefär ett liknande skydd mot graviditet vid typiskt användande varför dessa med fördel kan användas av latexallegiker.
Olika typer av kondomer
Kondomer finns även i plast (polyuretan), gjorda för latexallergiker. En annan fördel är att plastkondomer kan göras tunnare och leder värme bättre vilket ger en ökad känsla. En nackdel är att de är dyrare samt att de inte tål lika mycket friktion som tjockare kondomer vilket gör att de spricker lättare.
Andra utföranden är knottriga, ribbade, spiralformade och smaksatta kondomer (som används vid oralsex). Det finns även kondomer som är extra tjocka (upp till 0,1 mm jämfört med 0,06 mm) som är lämpliga vid exempelvis analsex.
Kondomer finns också för kvinnor. Dessa kallas femidom, och är en tunn gummicylinder som förs in i slidan innan samlaget.
Säkerhet med kondomer
Kondom är ett bra skydd mot graviditet och är det enda preventivmedlet som även skyddar mot könssjukdomar, men dock bara till 85 % vid typiskt användande. Vid idealiskt användande har kondomen ett beräknat Pearl-index på 2 % räknat som antalet oönskade gravideteter på 100 kvinnor som använder metoden under ett år.
Kondomers skydd mot olika sexuellt överförda infektioner och virus varierar. Enligt en metaanalysartikel från Cochrane Collaboration så reducerar kondomanvändningen risken att drabbas av HIV med 80 % jämfört hos heterosexuella jämfört med inget skydd.
Enligt en annan metaanalys från Cochrane så har kondomer som inte är tillverkade av latex större risk att gå sönder men har ungefär ett liknande skydd mot graviditet vid typiskt användande varför dessa med fördel kan användas av latexallegiker.
